Inför premiären av Allsvenskans 100:e säsong visar EY:s analys av den finansiella ställningen att eget kapital och intäkter från spelarförsäljningar har ökat, medan UEFA-ersättningar har minskat. Den totala nettoomsättningen i Allsvenskan 2023 uppgick till 2,7 miljarder kronor. Tv-rättigheter stod för 14 procent av den totala nettoomsättningen, men skillnaden mellan klubbarna är stor. Ett frågetecken inför framtiden handlar om tv-avtalet som löper ut 2025.
Rådgivnings- och revisionsföretaget EY har i den årliga rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?” analyserat de allsvenska klubbarnas årsredovisningar för räkenskapsåret 2023.
– 2022 var något av ett rekordår där pandemieffekten med slopade publikrestriktioner, lyckade spelarförsäljningar och UEFA-ersättningar bidrog till att elitfotbollens ekonomi var starkare än någonsin. Under 2023 pekade trenden fortsatt uppåt med undantag för UEFA-ersättningarna som minskade med 39 procent, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY i Sverige.
Tv-rättigheter viktig inkomstkälla
Under 2023 uppgick Allsvenskans intäkter från tv-rättigheter till 389 miljoner kronor. Det är en ökning med 12 miljoner kronor eller 3 procent. Intäkterna från tv-rättigheter stod för 14 procent av den totala nettoomsättningen i Allsvenskan. Samtidigt visar EY:s analys att skillnaden mellan klubbarna är stor.
I BK Häcken, AIK och Malmö FF stod tv-rättigheter för mindre än 10 procent av nettoomsättningen. I Varberg BoIS stod tv-rättigheter för nästan hälften av klubbens nettoomsättning, 47 procent. Två andra klubbar där tv-rättigheter är en stor del av nettoomsättningen är Degerfors IF och IFK Värnamo med 40 respektive 36 procent.
Frågetecken kring framtida tv-avtal
2025 går Allsvenskans nuvarande tv-avtal med Discovery Networks Sweden ut. Avtalet är värt drygt 500 miljoner kronor per år. I nuläget är köpkraften i många tv-bolag försvagad och frågan är hur det framtida avtalet kommer att se ut.
– Vår riskanalys visar att om det nuvarande avtalet skulle avslutas efter säsongen 2023 och om Svensk Elitfotboll skulle ingå ett nytt avtal med en 20-procentig minskning av intäkterna från tv-rättigheter, skulle endast 6 av 16 klubbar visa ett positivt rörelseresultat. Lägre intäkter ger dessutom mindre pengar till spelar- och talangutveckling. Det här kan leda till att klubbar måste hitta nya intäktsströmmar i framtiden, säger Carlos Esterling.
Eget kapital och spelarförsäljningar ökade
Under 2023 ökade nettoomsättningen i Allsvenskan med 52 miljoner kronor, eller 2 procent, jämfört med 2022. Den totala nettoomsättningen i Allsvenskan 2023 landade på 2,7 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av reklam och sponsring samt spelarförsäljningar. Intäkterna från spelarförsäljningar ökade med knappt 7 procent och uppgick till 597 miljoner kronor. Återigen är spelarförsäljningar en stor del av klubbarnas intäkter. Spelarförsäljningar utgör 21 procent av Allsvenskans totala nettoomsättning.
Ersättningarna från UEFA sjönk från 355 miljoner kronor till 215 miljoner kronor, vilket är en minskning med 39 procent. Minskningen förklaras av att klubbarna inte var lika framgångsrika i kval till Europa-spel.
Totalt sett mår Allsvenskan bättre än 2022 sett till det egna kapitalet. 2023 uppgick det totala egna kapitalet till 1,7 miljarder kronor. I snitt per klubb ökade det egna kapitalet med 9 miljoner kronor.
– Det är positivt att det egna kapitalet i Allsvenskan fortsätter att öka. Att stärka varje klubbs ekonomiska uthållighet är en god investering för framtiden som skapar utrymme för utveckling av klubbarnas verksamhet och sportsliga satsningar, säger Carlos Esterling.
