EY har för åttonde året i rad analyserat ekonomin i SHL och resultatet av säsongen 2022/2023 är bättre än föregående säsong. Samtidigt har olika stödåtgärder haft stor betydelse för klubbarnas ekonomi och även att publiken är tillbaka efter pandemin. Det slogs publikrekord under grundserien. Inför den nya SHL-säsongen är lågkonjunkturen, terrorhotnivån, höga elpriser och inflation orosmoment för ekonomin i SHL. Faktorer som indirekt kan påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet framöver.
Rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att hälften av klubbarna (7 av 14) i SHL under säsongen 2022/2023 redovisar ett negativt rörelseresultat. Klubbarna gör totalt ett negativt rörelseresultat på 49,9 miljoner kronor (exklusive övrig omsättning), vilket är ett bättre resultat än förgående säsong. Klubbarna i SHL gör generellt sett en lägre vinst än föregående år. Det totala resultatet, inklusive övriga intäkter som exempelvis stöd och bidrag, är plus 31,5 miljoner kronor. Det visar att olika stödåtgärder har haft stor betydelse för klubbarnas ekonomi, men även att publiken är tillbaka på arenorna efter pandemin. Grundserien har aldrig tidigare haft så stor publik och den totala publiksiffran var nästan 2,2 miljoner åskådare.
- Svensk ishockey fortsätter att vara en sport som både lockar och engagerar. Det visar inte minst publikrekordet under SHL:s grundserie den senaste säsongen. Trots en stor publik och generellt hög beläggningsgrad på de flesta arenorna runt om i Sverige, möts vi av oron om lågkonjunkturen, vilket även bekymrar klubbarna på ett liknande sätt som ovissheten under pandemiåren, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.
Årets rapport visar att klubbarnas kassalikviditet är oförändrad jämfört med föregående år och det är oroväckande att sju av klubbarna har en kassalikviditet under 1. Kassalikviditeten är ett mått på betalningsförmåga på kort sikt, mindre än ett år. En låg kassalikviditet kan göra klubbarna känsliga för plötsliga tapp i intäktsströmmarna. För att klara likviditeten kan klubbar tvingas till ökad belåning eller försäljning av fastigheter. Detta innebär extra stora påfrestningar i klubbar med låg soliditet. Vissa av klubbarnas resultat kan exempelvis påverkas av det höga ränteläget, lite beroende på vilka räntevillkor som klubbarna har för sina fastigheter.
Ökat risk för terror i Sverige kan påverka ekonomin i SHL
Säkerhetspolisens besked om att sannolikheten för ett attentat mot Sverige ökat och att terrorhotsnivån höjts från 3 till 4, kommer även att påverka SHL-klubbarna ekonomiskt mer eller mindre. Ansvaret för säkerheten ligger hos arrangörerna som nu inför åtgärder för att skapa trygga och säkra evenemang, bland annat genom visitation av samtliga åskådare och ett förbud mot införande av större väskor. För olika trygghetsstärkande åtgärder kommer det krävas mer resurser från klubbarna.
- Ökad risk för terror i Sverige kan slå hårt mot idrotten ekonomiskt och bli kostsamt för SHL-klubbarna. Sedan har vi även osäkerhetsfaktorn och att publiken kanske tvekar nu om man vill gå på matcher så länge det ökade hotet råder. Det finns en risk för att den fina publikutvecklingen man haft med ett publikrekord vid fjorårets hockeysäsong nu avtar och därmed påverkar ekonomiskt, säger Carlos Esterling.
Ny modell med krav på eget kapital ger finansiell stabilitet för klubbarna
De senaste två åren har licensnämnden valt att frångå kravet på eget kapital på grund av coronapandemin. Säsongen 2022/2023 infördes en ny modell med ett procentuellt krav som baseras på den totala omsättningen i respektive klubb.
EY analys är att den nya modellen är mer rättvisande och bättre anpassad till skillnaderna som finns mellan klubbarna. Modellen säkerställer också finansiell stabilitet. I den nya modellen ökar kapitalkravet stegvis och år 2025 är kravet 10 procent av klubbens totala omsättning i eget kapital. I dag når tio av klubbarna upp till detta krav. Övriga fyra klubbar behöver bygga upp det egna kapitalet genom att generera vinst under kommande år eller tillföra kapital på annat sätt, till exempel genom en nyemission.
- Vi anser att pressen på SHL-klubbarna att prestera ekonomiskt kanske aldrig varit större än i dag. Coronapandemin satte hård press på klubbarnas finansiella stabilitet. Klubbar som inte klarar kravet idag på eget kapital enligt den nya modellen bör tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser, säger Carlos Esterling.
