Olika omvärldsfaktorer och en föränderlig arbetsmarknad gör att det finns behov av kompetent och diversifierad arbetskraft. Det finns tydliga vinster genom att skapa ett samhälle där olikheter samt unika förmågor värdesätts. En ny rapport från EY och Prinsparets Stiftelse visar att en bättre inkludering av neurodivergenta personer på arbetsmarknaden skulle skapa en årlig samhällsekonomisk vinst på ungefär 67 miljarder per år.
Rådgivnings- och revisionsföretaget EY har tillsammans med Prinsparets Stiftelse tagit fram rapporten ”Värdet av att få vara sig själv - Vilken potential finns i en mer inkluderande skola och arbetsplats?”. Enligt rapporten är ett aktivt arbete med mångfald och inkludering en viktig faktor för att skapa hållbara organisationer, bättre ekonomisk utveckling och i många fall bidrar diversifiering till högre innovationstakt.
Det finns en outnyttjad potential bland neurodivergenta personer, vilket innefattar neuropsykiatriska funktionsvariationer, NPF (t.ex. ADHD, autism, Tourettes symptom, språkstörning, dyslexi). Antalet diagnosticerade ökar i samhället, samtidigt är det endast 48 procent av personer med NPF som är i arbete jämfört med 73 procent av befolkningen i övrigt. Rapporten visar att samhället inte tar vara på den diversifierade arbetskraften.
Beräkningar i rapporten visar att en bättre inkludering av neurodivergenta på arbetsmarknaden skulle kunna skapa en samhällsekonomisk vinst på 67 (± 17) miljarder kronor per år. Summan omfattar uteblivna kostnader samt det produktionsvärde som neurodivergenta kan bidra med vid samma sysselsättningsnivå som neurotypiska. Utöver dessa monetära vinster bidrar ökad inkludering även positivt inom flera viktiga områden såsom till exempel ökat psykiskt välmående vilket inte inkluderats i den ekonomiska beräkningen.
- Vår rapport visar att det behövs större kunskap och mer fokus på inkludering så att neurodivergenta kan känna sig bekväma att berätta om sin diagnos. Att bygga skola, arbetsliv och samhälle på en premiss där olikheter ses som normen kan bidra till att individer uppnår sin fulla potential. Det finns stora styrkor med olikheter och många neurodivergenta personer besitter just de förmågor som många organisationer har stort behov av idag. En ökad inkludering och tillvaratagande av denna potential skulle göra att värde skapas för både organisationer och samhället i stort, säger Daniel Brämhagen, delägare på EY och ansvarig för Sustainability inom People Advisory Services.
Resultatet i rapporten baseras på offentlig data samt intervjuer och visar bland annat att det är vanligt att undanhålla sin diagnos under rekryteringsprocesser samt även sedan på jobbet. 88 procent av de intervjuade i rapporten väljer att inte berätta om sin diagnos för sin arbetsgivare. Varje arbetsgivare är skyldig att erbjuda anpassningar till neurodivergenta, men endast under förutsättning att arbetsgivarna är medvetna om deras behov.
- Rapporten har fått namnet ”Värdet av att vara sig själv” just för att den så tydligt påvisar det samhälleliga och individuella värdet av att skapa ett mer inkluderande samhälle. En ökad inkludering av neurodivergenta i skola och arbetsliv är en framtidsinvestering för en föränderlig värld och för de utmaningar vi som samhälle står inför. Men, det är också en framtidsinvestering i barn och ungas möjlighet att vara sig själva, och i varje människas rätt att uppnå sin fulla potential utifrån sina unika förutsättningar. säger Kim Waller, generalsekreterare för Prinsparets Stiftelse.
Om rapporten: Värdet av att få vara sig själv
Syftet är att bidra med kunskapsunderlag för beslutsfattare i olika led inom skola och arbetsliv, för att bättre inkludera neurodivergenta och utnyttja deras potential. Den ska också bidra till debatten kring frågor som påverkar neurodivergenta. Neurodiversitet innefattar neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) som ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörning. Neurodiversitet innefattar även diagnoser som dyslexi och dyskalkyli.
Rapporten har undersökt personer med neurodivergens och stödjande kringfunktioners upplevelse av skolgång och arbetsliv, och identifierat utmaningar och förbättringsområden. Resultatet har baserats på kvalitativ information insamlat via intervjuer samt kvantitativa analyser och utgått ifrån huvudfrågan: Vilken potential finns i en mer inkluderande skola och arbetsplats?
