5 minuters lästid 13 okt. 2021
Taxonomiförordningen – nya krav på hållbarhetsrapportering avseende 2021

Taxonomiförordningen – nya krav på hållbarhetsrapportering

Av Marianne Förander

Associate Partner, Sustainability

Specialist med inriktning på hållbarhetsrapportering och bolagsstyrning.

5 minuters lästid 13 okt. 2021

Den första januari 2022 träder upplysningskraven enligt den s.k. taxonomiförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning 2020/852) i kraft. Förordningen medför krav på upplysning om i vilken utsträckning företagens verksamheter är miljömässigt hållbara. För icke-finansiella företag ska detta rapporteras bl.a. genom tre finansiella nyckeltal nedbrutna på EU:s sex miljömål. Upplysningskraven införs stegvis med början avseende räkenskapsåret 2021. Dessa upplysningar kräver ökad intern uppföljning och möjligheter till avstämning mot bokföring och finansiella rapporter.

Förordningen, som utgör en del av EU:s handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt, syftar till att underlätta för investerare och företag att styra kapital mot målet om ett klimatneutralt EU 2050 genom att identifiera miljömässigt hållbara verksamheter (eng. economic activities). Förutom ett system för att identifiera miljömässigt hållbara verksamheter innebär förordningen nya krav på redovisning i hållbarhetsrapporten för vissa företag från och med den 1 januari 2022. Viktigt att notera är att dessa upplysningskrav avser hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2021, även om inte fullständig rapportering krävs första året. Information för jämförelseåret krävs inte heller vid första rapportering.

Taxonomiförordningen kan jämföras med en ramlag på så vis att vissa av kraven i förordningen ska specificeras genom kompletterande reglering i form av så kallade delegerade akter (eng. delegated acts). En delegerad akt antas av Kommissionen. Om Parlamentet och Rådet inte har några invändningar, träder den i kraft med bindande verkan inom EU. Under 2021 har delegerade akter beslutats, men eftersom arbete fortfarande återstår med kompletterande delegerade akter, råder det idag fortfarande en viss osäkerhet om förordningens fullständiga krav och konsekvenser. I denna artikel sammanfattar vi vad vi vet om konsekvenserna för icke finansiella företag.

Artikeln uppdateras löpande.

Vilka företag träffas av de nya upplysningskraven?

Enligt taxonomiförordningen träffas moderföretag i en koncern som är av allmänt intresse enligt definitionen i EU:s redovisningsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU) och som under det senaste räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda av de nya upplysningskraven. Något förenklat är företag av allmänt intresse enligt EU:s redovisningsdirektiv företag med värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad samt finansiella företag så som kreditinstitut (däribland banker) och försäkringsföretag.

Vilka företag som träffas av upplysningskraven i taxonomiförordningen anges genom hänvisning till de gränsvärden som finns i EU-direktivet för icke-finansiella rapportering (Europaparlamentets och rådets förordning direktiv 2014/95/EU), dvs det direktiv som ligger till grund för kravet på hållbarhetsrapportering som infördes i årsredovisningslagen för några år sedan. De nya upplysningskraven är dock inte kopplade till de nationella reglerna som införts på basis av detta direktiv, med olika gränsvärden i olika medlemsländer, utan till gränsvärdena i EU-direktivet. Eftersom Sverige vid införandet av krav på hållbarhetsrapportering valde att storleksmässigt omfatta fler företag än vad som följer av direktivet, innebär taxonomiförordningen att vissa, men inte alla svenska företag som ska upprätta lagstadgad hållbarhetsrapport, träffas av de utökade upplysningskraven. 

Värt att notera är även att EU-kommissionen i april i år presenterade ett förslag till ändringar i EU-direktivet för icke-finansiell rapportering, det s.k. Corporate Sustainability Reporting Directive, (CSRD) vilket innebär att gränsvärdena för upplysningskraven kan komma att ändras. Förslaget innebär att gränsvärdena kommer att sänkas med effekten att fler företag kommer att omfattas av upplysningskraven i taxonomiförordningen.

Vad ska rapporteras?

För icke-finansiella företag inför taxonomiförordningen krav på upplysning om i vilken utsträckning företagets verksamheter, i sina s.k. ekonomiska aktiviteter, är hållbara genom tre nyckeltal: andel av omsättning (eng. turnover), kapitalutgifter (eng. capital expenditure, capex) och driftsutgifter (eng. operating expenditures, opex) som är förenliga med verksamheter som, enligt taxonomiförordningen, är miljömässigt hållbara. Upplysningarna ska inkluderas i den lagstadgade hållbarhetsrapporten. I taxonomiförordningens delegerade akter introduceras två begrepp som avser om en verksamhet omfattas av taxonomiförordningen (eng. taxonomy-eligible) respektive är förenlig med taxonomiförordningen (eng. taxonomy-aligned). 

Hur omsättning, capex och opex ska definieras och hur nyckeltalen ska beräknas och presenteras är ett av de områden som nyligen har preciserats genom delegerade akter.  Innan den första rapporteringen har skett, kvarstår en viss osäkerhet om hur nyckeltalen ska beräknas.

I de delegerade akterna om upplysningsskyldighet fastslås att rapporteringskraven införs stegvis.  Endast uppgifter om den andel av ett företags ekonomiska aktiviteter, som omfattas av tekniska granskningskriterier (eng. taxonomy-eligible), redovisas för räkenskapsår 2021 tillsammans med kvalitativ information. För räkenskapsår 2022 föreslås utökad rapportering med fullständiga nyckeltal för icke-finansiella företag.

Omsättning, capex och opex definieras i de delegerade akterna. Detta för att upplysningarna ska bli jämförbara och därmed användbara för investerare. Sammanfattningsvis kan också konstateras att de delegerade akterna inte bara inför krav på presentation av beräkningen av nyckeltalen genom tre platsmässigt krävande tabeller (när fullständig rapportering ska ske) utan även krav på kvalitativa upplysningar såsom förklaringar av lämnade uppgifter i tabellerna samt av gjorda bedömningar.  

Som bekant kan den lagstadgade hållbarhetsrapporten presenteras på flera sätt: som en del av förvaltningsberättelsen, som en separat handling i samma dokument som årsredovisningen eller som en helt separat handling. Även om det kan synas trivialt i sammanhanget, kan ett behov av ytterligare sidor i årsredovisningsdokumentet vara viktigt att uppmärksamma i vissa interna processer. Att hitta ett bra sätt att införliva dessa siffertunga tabeller och förklaringar i rapporteringen om företagets hållbarhetsarbete framstår dessutom som en utmaning även för den bästa kommunikatören. Det bör också noteras att möjligheten att avge den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en separat rapport kan komma att tas bort enligt förslaget till ändringar i EU-direktivet för icke-finansiell rapportering, (CSRD).

Omsättning

Omsättning (eng. turnover) ska beräknas med utgångspunkt från företagens finansiella rapporter, oavsett om dessa upprättas enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) eller nationell god redovisningssed.

Icke-finansiella företag som tillämpar IFRS ska utgå från definitionen av intäkter (eng. revenue) i IFRS, dvs inkomster som uppstår i ett företags ordinarie verksamhet (IFRS 15 Bilaga A). Som parentes kan nämnas att den svenska översättningen av denna definition presenterar begreppen intäkter och nettoomsättning som synonymer.

Innebörden av detta är att omsättning enligt taxonomin kan inkludera intäkter som omfattas av flera standarder än IFRS 15, beroende på företagets verksamhet. Taxonomin använder samma definition av omsättning som anges i redovisningsdirektivet (2013/34/EU) om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter (artikel 2(5)). Omsättningen ska inbegripa intäkter som redovisas enligt IAS 1.82a. Nyckeltalet definieras enligt följande: nettoomsättningen från produkter eller tjänster, (även immateriella), som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (täljaren). Nettoomsättningen (nämnaren) som omfattas av taxonomin. Aktiviteter som omfattas av taxonomin är sådana som finns med i de tekniska granskningskriterierna (se nedan). För 2021 ska endast nämnaren redovisas samt nettoomsättningen som inte omfattas av taxonomin.

Definitionen av intäkter (eng. revenue) i IFRS innebär att företag som presenterar intäkter från den ordinarie verksamheten på olika rader i resultaträkningen behöver ta fram ett sammanlagt belopp på företagets omsättning. Möjligtvis kan detta sätta press på gränsdragningen mellan intäkter från ordinarie verksamhet (nettoomsättning) och övriga intäkter i de finansiella rapporterna.  

Kapitalutgifter

Begreppet kapitalutgifter (eng. capital expenditures, capex) används för att beteckna utgifter för anskaffning av anläggningstillgångar. Företag som tillämpar IFRS ska beräkna kapitalutgifter som summan av investeringar i tillgångar som redovisas enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter, IAS 41, Jord- och Skogsbruk (biologiska tillgångar) samt tillkommande nyttjanderätter enligt IFRS 16, Leasingavtal. Beloppet inkluderar tillgångar som tillkommit genom rörelseförvärv och ska hämtas från IB/UB analyser av balansräkningsposterna i noterna till de finansiella rapporterna. Det handlar därmed inte om de kassaflöden som ska redovisas i kassaflödesanalysen. För förvaltningsfastigheter som redovisas till verkligt värde avses ökningar i redovisat belopp som är en följd av förvärv och av att tillkommande utgifter har aktiverats.

Detta innebär att utgifter för forskning, och utgifter för utveckling som inte aktiveras, inte betraktas som kapitalutgifter. Vår tolkning är vidare att utgifter för rörelseförvärv som allokeras till goodwill inte ska inkluderas i måttet på kapitalutgifter, eftersom goodwill inte är en immateriell tillgång enligt definitionen i IAS 38. Huruvida detta är avsiktligt eller inte framgår inte. Goodwill nämns inte i de delegerade akterna.

Driftsutgifter

Av de tre nyckeltalen är driftsutgifter (eng. operating expenditures, opex) det svåraste att definiera. Till att börja med bör poängteras att fokus inte är på driftsutgifter (eng. operating expenditures), utan på driftskostnader (eng. operating expenses), dvs någon form av löpande, eller rörelserelaterade kostnader.

En anledning till att opex är svårfångat är att IFRS saknar en definition på rörelseresultat (eng. operating resultat) och därmed en vägledning för vilka utgifter/kostnader som ska betraktas som rörelserelaterade. Värt att nämna är att IASB bedriver ett utvecklingsprojekt som förväntas leda till krav på redovisning av rörelseresultat, men preciseringen av opex kan inte invänta denna utveckling.

De delegerade akterna om upplysningsskyldighet har en förhållandevis precis och begränsad definition av Opex: summa redovisade kostnader för forskning och utveckling, renovering av byggnader, korttidsleasingavtal, underhåll och reparation samt andra direkta kostnader som krävs för en effektiv daglig drift av materiella anläggningstillgångar. Det handlar alltså om långt ifrån alla rörelsekostnader. Personal- och varukostnader omfattas inte, förutom om de utgör en del av de direkta kostnader som listas ovan. Det finns dock fortfarande en viss osäkerhet om exakt vilka kostnader som ska ingå i beräkningen av Opex enligt definitionen i taxonomin.

Vad är miljömässigt hållbart?

För att beräkna de tre nyckeltalen måste företag identifiera omsättning, capex och opex som är förenliga med verksamheter som, enligt taxonomiförordningen, är miljömässigt hållbara. Taxonomiförordningens ansats är binär, dvs verksamheter betraktas som antingen miljömässigt hållbara eller inte. Bedömningen är dock komplex; för att en verksamhet ska anses miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av EU:s sex miljömål, inte orsaka betydande skada (eng. do no significant harm, DNSH) för något av miljömålen och dessutom utföras i överensstämmelse med så kallade minimiskyddsåtgärder (eng. minimum safeguards).

EU:s sex miljömål är:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Omställning till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Vilka verksamheter som ska betraktas som miljömässigt hållbara definieras av sk tekniska granskningskriterier (eng. technical screening criteria), vilka enligt taxonomiförordningen ska preciseras genom delegerade akter (eng. delgated acts). Rent praktiskt innebär det att sk tröskelvärden kommer att införas för olika aktiviteter som bedöms väsentliga för de olika miljömålen. Mycket arbete återstår ännu för att klargöra hur företag ska identifiera intäkter och utgifter som härrör från miljömässigt hållbar omsättning respektive capex och opex.

I detta avseende kommer taxonomiförordningen att implementeras stegvis. I april 2021 publicerade Kommissionen tekniska granskningskriterier för de två klimatrelaterade miljömålen. Beslut om tekniska granskningskriterier för de återstående fyra miljömålen förväntas tas senast 31 december 2021 för tillämpning från och med 1 januari 2023 med avseende på 2022.

Att taxonomin införs stegvis betyder även att tekniska granskningskriterier inledningsvis endast finns för vissa branscher. I det första steget, med fokus på de två klimatrelaterade målen, omfattas till exempel endast de branscher som står för cirka 90% av koldioxidutsläppen inom EU.

Att tillämpa dessa tekniska granskningskriterier och tröskelvärden kommer med all säkerhet att vara förenligt med stora utmaningar, särskilt i inledningsfasen. En annan praktisk utmaning kommer att vara hur företag ska identifiera vilka komponenter i omsättning, capex och opex som är hållbara, dels avseende 2021 med befintliga informationssystem, dels på längre sikt.

Endast en mycket liten andel av företagens intäkter och utgifter förväntas klassificeras som hållbara enligt taxonomin. I en bilaga till ESMA:s råd till Kommissionen från februari i år framgår att en studie har uppskattat att det kan handla om så lite som 2 - 4%. För de företag som lägger stor vikt vid hållbarhet, kan det utgöra en kommunikativ utmaning att rapportera en så låg andel hållbar omsättning, capex och/eller opex enligt taxonomiförordningen.

Hur ser utvecklingen ut framöver

Som framgått av denna artikel finns det ett antal frågor som fortfarande behöver klargöras vad gäller implementeringen av rapporteringskraven i taxonomiförordningen. Just nu är det framför allt ett begränsat antal stora noterade företag som träffas av de upplysningskraven, men fler företag kan komma att omfattas. Det är dock viktig att beakta att förordningen ingår EU:s handlingsplan för att nå EU:s klimatmål, vilket kommer att kräva omfattande omställningar av den ekonomisk verksamhet som bedrivs inom EU och inte bara av hållbarhetsrapporteringen.

Även om en EU förordningen gäller som lag inom EU har Finansdepartementet föreslagit svenska lagstiftningsåtgärder till följd av taxonomiförordningen. Dessa omfattar bland annat nya skrivningar i årsredovisningslagen som ska påminna om att det i taxonomiförordningen finns ytterligare bestämmelser om vad en hållbarhetsrapport ska innehålla.

Artikeln är senast uppdaterad den 13 oktober, 2021.

Hur kan EY hjälpa till?

Taxonomiförordningen medför krav på hållbarhetsrapportering för vissa företag. Att ta fram de nya upplysningar är förenat med  stora utmaningar. EY kan bistå med stöd kring en rad implementeringsfrågor, bl.a.

  • Stöd i analys av vilka av bolagets verksamheter som kan omfattas av taxonomin
  • Stöd i bedömning av tröskelvärden
  • Benchmark mot andra liknande bolag
Författare

Outi Alestalo | Associate Partner | Assurance & Sustainability
Marianne Förander | Associate Partner | Real Estate & Sustainability Services
Charlotte Söderlund | Associate Partner | Auktoriserad revisor | Assurance & Sustainability Services

Summering

Taxonomiförordningen medför nya krav på hållbarhetsrapporterna för vissa företag. Från och med räkenskapsår 2021 ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten innehålla uppgifter om den andel av ett företags ekonomiska aktiviteter, som omfattas av tekniska granskningskriterier som definierar vad som är miljömässigt hållbart. För 2022 ska hållbarhetsrapporterna innehålla fullständiga uppgifter som andel omsättning, kapital- och driftsutgifter som är förenlig med verksamheter som är miljömässigt hållbara. Utöver nyckeltal ska även kvalitativ information redovisas. Att ta fram dessa upplysningar kommer vara förenat med stora utmaningar.

Eftersom en mycket liten andel av företagens intäkter och utgifter förväntas klassificeras som hållbara enligt taxonomi-förordningen, bör företag som lägger stor vikt vid hållbarhet även fundera på hur rapporterade nivåer ska kommuniceras.  

Om artikeln

Av Marianne Förander

Associate Partner, Sustainability

Specialist med inriktning på hållbarhetsrapportering och bolagsstyrning.