Hur kan du förbereda dig för morgondagens klimat idag?

5 minuters lästid 28 dec. 2022

Visa resurser

  • Climate change: The investment perspective

Debatten och investeringarna i klimatförändringar har gått långt sedan godkännandet av Parisavtalet 2015, men utmaningar och möjligheter kvarstår.

I dag agerar många organisationer för att dämpa klimatrelaterade risker och fånga möjligheter som uppstår genom energiomställning. Klimatrelaterade investeringar har också gynnats av de snabba framstegen inom hållbara investeringar.

Mot denna bakgrund innebär klimatförändringens stora komplexitet att den fortfarande är en av de svåraste hållbarhetsfrågorna för företag att svara på. Skillnaderna i politiska åsikter är också uppenbara, med vissa jurisdiktioner som ifrågasätter behovet av åtgärder, medan andra är akuta.

Ändå anser vi att de senaste åren varit enormt positiva för klimatrelaterade investeringar.Se vår rapport från 2016, Climate change: the investment perspective.

Det växande intresset för klimatförändringar

Sammantaget har regelverket utvecklats snabbt. Financial Stability Board (FSB), Europeiska unionen (EU), centralbanker, nationella tillsynsmyndigheter och delstaten Kalifornien är bland dem som har infört obligatoriska eller rådgivande initiativ. Offentliga verksamheter verkar vara mer proaktiva när det gäller att utforma och till och med prioritera hållbara investeringar, särskilt när det gäller klimatförändringar. Dessa ansträngningar, tillsammans med en växande mängd forskning, driver finansinstitutens medvetenhet om de risker och möjligheter som är förknippade med klimatförändringar. Företag får också en uppskattning av de sektorer, tillgångsklasser och finansiella instrument som sannolikt kommer att påverkas.

Många investerare har visat en växande önskan att inkludera klimatförändringar i sina investeringar. Samma syn påverkar inte bara yngre individer utan också många –om inte alla – institutioner – vilket framgår av växande avyttringar av fossila bränslen och åtaganden till gröna fonder. Ett aktuellt exempel är ett beslut från en stor amerikansk pensionsfond i den offentliga sektorn att anslå 20 miljarder dollar till ett hållbart investeringsprogram för investeringar och klimatlösningar under det kommande decenniet.

Denna efterfrågan har lett till en rad initiativ från finansinstitutioner. Många ledande banker, försäkringsbolag och kapitalförvaltare har tagit itu med klimatförändringar och samarbetar med kunder och investerare. Till exempel har en stor europeisk bank börjat vidta åtgärder för att anpassa hela sin låneportfölj till de utsläppsminskningar som krävs enligt Parisavtalet.

Dessutom fanns ett globalt försäkringsbolag och en pensionsfond bland grundarna av "Net Zero Asset Owners Alliance", och lovade nyligen att flytta portföljer från koltunga industrier.

Tillsammans måste de av oss som är involverade på den finansiella marknaden börja tänka på klimatrisker på samma sätt som vi utvärderar andra mer traditionella finansiella risker. Men det kommer att ta tid.
Diane Larsen
Assurance Partner, Ernst & Young LLP

Ta ansvar för verkliga och långsiktiga resultat

Trots denna växande dynamik befinner vi oss fortfarande långt ifrån att kunna säga att klimatrelaterat tänkande verkligen är integrerat i vardagliga investeringsaktiviteter. För att detta ska kunna ske, menar vi att varje segment i värdekedjan för investeringar kommer att behöva förbättra sin tydlighet i övertygelser och svar.

  • Värdeskapare. EY:s senaste Global Climate Risk Disclosure Barometer visar att två tredjedelar av stora företag har börjat redovisa klimatrelaterade data 1 . Men alltför många stora företag engagerar sig ännu inte allvarligt i frågan. Förbättrad redovisning och tydligare strategier för klimatförändringar bör prioriteras. Detta gäller också för finansföretag. EY:s forskning tyder på att kapitalförvaltare gjort mindre framsteg när det gäller klimatrelaterad information om sin egen verksamhet än banker och försäkringsbolag.
  • Kapitalägare. Många institutionella investerare skulle kunna göra mer för att klargöra sin uppfattning och investeringsvilja när det gäller klimatförändringar. Att arbeta med investeringskonsulter, kapitalförvaltare och andra hjälper dem att identifiera och hantera potentiella risker och möjligheter.
  • Kapitalförvaltare och andra finansiella institutioner. Företag bör tydligt redovisa sin syn på klimatrelaterade risker och hur de planerar att svara på dessa och andra ESG-faktorer genom sin kärnverksamhet. Kapitalförvaltare bör till exempel redovisa hur de beräknar klimatrelaterade överväganden i investeringsprocesser som tillgångsallokering och portföljhantering.

Tyvärr utmanas organisationernas ansträngningar att uppnå större tydlighet av den dåliga tillgängligheten av konsekventa, pålitliga och detaljerade uppgifter om klimatförändringar. Trots regeringars och tillsynsmyndigheters ansträngningar, särskilt FSB:s arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell information (TCFD), återstår det att se hur ett globalt samförstånd om klimatrelaterad information kan uppstå – eller när detta kan ske.

Denna otillgängliga data kompliceras ytterligare av bristen på beprövade analytiska tekniker, genom avsaknad av allmänt överenskomna definitioner och standarder, och genom svårigheten med kommunikation mellan slutinvesterare och deras totala innehav.

Ett win-win-framtidsprospekt

När vi ser bortom antagandet av Parisavtalet är vi mer optimistiska för att industrin för finansiella tjänster kan klara sin egen övergång till mer klimatmedvetna verksamhetsmodeller. Till exempel:

  • Problemen med redovisning uppmärksammas av ett växande antal chefer, branschorganisationer och professionella verksamheter. Redovisningsmetoder som International Accounting Standards Board (IASB) kan också påverka i framtiden.
  • Lagstiftningsförändringar inom många marknader fortsätter att öka. Viktiga initiativ – som EU:s handlingsplan för hållbar finansiering, som ger en ambitiös färdplan för redovisning, taxonomi och styrning – är fortfarande i sin linda. Chefer ökar också sitt fokus på potentiella klimatrisker, eftersom brittiska Prudential Regulatory Authoritys planerar att stresstesta försäkringsbolagens motståndskraft mot klimatförändringar.
  • Det finns ökade tecken på att stora finanscentra aktivt konkurrerar för att bli framtida nav för grön finansiering och expertis. Till exempel kommer EU:s expertgrupp inom hållbar ekonomi att publicera ett paket med rekommendationer sommaren 2019, för att utforma framtida hållbara finansnormer. Och Singapore lanserade nyligen ett nytt forum med flera intressenter som syftar till att skapa ett asiatiskt nav för hållbar finansiering.
  • Investeringsteknikerna blir mer sofistikerade. Den växande användningen av "tilting" och aktivt förvaltarskap visar att många kapitalförvaltare utvecklar mer sofistikerade och integrerade strategier för klimatrelaterade faktorer.
  • Försäkringsbolagen har en unik möjlighet att tänka och agera annorlunda med hjälp av teknik, realtidsinsikt och djupare kundengagemang, med sikte att inte bara förbättra de ekonomiska resultaten utan också för att förbättra sina kunders liv och säkra planetens överlevnad.
  • Trots ständiga regionala variationer ökar investerarintresset för klimatförändringar i Västeuropa, Kanada och Australasien. Oro över stadsföroreningar i Kina kan ge ett betydande framtida uppsving.

Framför allt kommer klimatförändringens drivkraft att öka när fler företag inom finansiella tjänster visar prov på ledarskap i frågan. Debatten om de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att fortsätta, men den övergripande färdriktningen ser allt tydligare ut.

Detta innebär att ju tidigare företag integrerar frågan i sitt vardagliga tänkande och sina aktiviteter, desto mer troligt är det att de uppnår värde från den. I stället för att vänta på exakt information, bör företag ha en flexibel inställning till detta snabbrörliga ämne. Vi anser att varje finansiell organisation bör göra vad den kan för att leda debatten och ta hänsyn till klimatrelaterade frågor det i det pågående beslutsfattandet.

Summering

Parisavtalet cementerade klimatförändringarna på finanssektorns agenda. Sedan det avgörande avtalet antogs har företagens nivåer av medvetenhet, förståelse och aktivitet rört sig framåt. Ändå förefaller nyckelutmaningarna – och möjligheterna – förbli i stort sett oförändrade. Hur kommer de kommande tre åren att utvecklas?