Den allt snabbare utvecklingen inom generativ artificiell intelligens (GenAI), stora språkmodeller (LLM) och system som använder geolokaliseringsdata i realtid, ansiktsigenkänning och avancerad kognitiv bearbetning, har gjort regelverk för AI till en viktig fråga för lagstiftare och beslutsfattare.
Men frågan är inte enkel. I Europa vill vissa medlemsländer liberalisera polisens användning av ansiktsigenkänning, medan EU-parlamentet vill införa strikta restriktioner som en del av AI-akten.1 I april publicerade det indiska ministeriet för elektronik och IT ett uttalande där de uppgav att ”Indien genomför nödvändiga policyer och infrastrukturåtgärder för att utveckla en robust AI-sektor, men avser inte att införa lagstiftning för att reglera dess tillväxt”.1 I maj meddelade dock IT-ministern att Indien planerar att reglera AI-plattformar som ChatGPT och att man ”överväger ett regelverk för AI som inkluderar områden som rör partiskhet i algoritmer och upphovsrätt”.3 USA kommer sannolikt inte att anta någon ny federal AI-lagstiftning inom den närmaste tiden. Men tillsynsmyndigheter som Federal Trade Commission (FTC) har reagerat på allmänhetens oro för generativ AI genom att inleda omfattande utredningar av vissa AI-plattformar.4
AI förändrar en rad olika branscher – från finans och tillverkning till jordbruk och sjukvård – genom att effektivisera verksamheter och förändra arbetssätt. Användningen av AI kan skapa många fördelar, till exempel smartare hantering av fordonsparker och logistik, optimering av energiprognoser och effektivare användning av sjukhusplatser genom analys av patientdata och prediktiv modellering. Andra exempel på fördelar med AI är förbättrad kvalitetskontroll inom tillverkningsindustrin och personaliserade konsumentupplevelser. AI kan även användas av myndigheter för att ge bättre service till medborgarna till en lägre kostnad för skattebetalarna. Många privata sektorer investerar i AI och de globala investeringsnivåerna är nu 18 gånger högre jämfört med 2013.5 AI har potential att bli en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt och en viktig möjliggörare för offentliga tjänster.
Men det finns också risker med generativ AI. En textgenereringsmotor som kan imitera olika språkregister kan missbrukas och röstimitationsprogram som kan härma en persons talmönster kan lura en bank, arbetsplats eller vän. Chattrobotar kan fuska på prov. AI-plattformar kan förstärka och upprätthålla fördomar, till exempel baserade på kön, etnicitet eller sexuell läggning. AI kan även undergräva personliga rättigheter, äventyra datasäkerheten, sprida felaktig information och desinformation och orsaka störningar i det finansiella systemet. Mycket står på spel.
Lagstiftare, tillsynsmyndigheter och standardsättare i samhället börjar utveckla ramverk för att kunna maximera AI:s fördelar för samhället och samtidigt minska dess risker. Dessa ramverk måste vara robusta, transparenta och rättvisa. För att ge en ögonblicksbild av det föränderliga regulatoriska landskapet har EY analyserat de regulatoriska tillvägagångssätten i åtta jurisdiktioner: Kanada, Kina, Europeiska unionen (EU), Japan, Korea, Singapore, Storbritannien och Förenta staterna (USA). Regelverken och policyinitiativen hämtades från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) AI policy observatory6och listas i bilagan till den fullständiga rapporten.