Redan 2016 lanserade företaget Tieto idén om att låta artificiell intelligens (AI) ta plats vid styrelsebordet. Nuvarande lag är inte mogen för detta, eftersom styrelseansvaret är personligt. Men AI kommer att ha tvärsektoriell betydelse, som AI-forskaren Inga Strümke har påpekat på Dagsrevyen, skriver Andreas Bjørnebye och Mads Ribe.
Om bolagsstyrelser ska vara förberedda på vad som komma skall måste de ha rätt kompetens. Om befintliga roller ska få mer ansvar bör någon med specialistkompetens inom AI anställas.
Eller är framtiden en ny, digital kollega?
Ny kompetens och rätt ledning kommer att vara viktigt
Det är styrelsens huvudansvar att ta fram en strategi och sätta riktningen för bolaget. Dessutom måste den ha kontroll över risker och regler som företaget måste följa.
Med ny teknik kommer behovet av ny kompetens. AI omfattar ett brett spektrum och det räcker inte med enbart teknisk expertis eller tillgång till "rätt" typ av artificiell intelligens. Bolagen ska både ha en strategi för att använda tekniken på rätt sätt för att utvinna effektivitetsvinster, och ha bra riktlinjer och en styrningsstruktur för användningen av tekniken.
En korrekt styrning kan säkerställa att företaget håller sig inom regelverket, men också ge styrelsen kontroll över vad företaget utvecklar, hur AI används och på vilket sätt. Norska oljefondens verkställande direktör, Nicolai Tangen, har också efterlyst detta i Financial Times, och etiska standarder tillkännagavs för företag i hans investeringsportfölj i augusti.
Kommer EU-lagstiftningen att kräva en ny stol runt styrelsebordet?
EU håller på att ta fram en ny omfattande lagstiftning för att reglera AI, som enligt planerna ska antas av EU-parlamentet före sommaruppehållet. EU:s nya regler kommer inte bara att gälla globala jättar inom artificiell intelligens som Amazon, Meta och Google, utan även mindre företag som tillhandahåller, importerar eller distribuerar AI-verktyg.
– Det kommer att behövas en god förståelse för samspelet mellan teknik och EU:s grundläggande värderingar. För vissa företag kommer detta att vara så centralt att de kommer att gynnas av en tydlig ansvarsfördelning för artificiell intelligens.
Förordningarna kommer också att införa en separat ordning för så kallade grundmodeller, det vill säga generella AI- och generativa modeller som GPT. Dessa kan påverka alla aspekter av det sociala livet, t.ex. hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Det kommande systemet kommer att kräva särskilda krav på transparens och rapportering, och viss AI kommer också att ha kvalitetskontrollsystem och mänsklig tillsyn och förfaranden för att rapportera avvikelser till myndigheterna.
Verksamheten måste ha kontroll på detta i framtiden.
Inspirerad av GDPR
De regulatoriska sanktionerna är kraftfulla och tydligt inspirerade av EU:s dataskyddsförordning, GDPR. När GDPR infördes lyckades EU få upp integritet på sina styrelsers dagordningar.
Riset bakom spegeln var höga böter (4 procent av den globala omsättningen/20 miljoner euro). Som ett resultat av detta sätter de flesta företag fokus på integritet. Vi har sett samma sak med aktivitets- och rapporteringsskyldigheten och öppenhetslagen.
AI-reglerna skärps kraftigare än GDPR och hotar med böter på upp till 6 procent av koncernens omsättning, eller 30 miljoner euro, för företag som utvecklar eller använder AI i strid med lagen. Bara det borde vara tillräckligt för att sätta AI på agendan runt de flesta styrelsebord.
Teknik och värdegrund
När regelverken skapar en så tydlig baksida av bristande efterlevnad kring AI är det naturligtvis viktigt med god efterlevnad och riskhantering. Men det blir bara en sida av företagets arbete med AI.
I förordningarna betonas att artificiell intelligens också har sidor som strider mot de grundläggande rättigheterna. Det innebär att det kommer att behövas en god förståelse för samspelet mellan teknik och EU:s grundläggande värderingar. För vissa företag kommer detta att vara så viktigt att de kommer att gynnas av en tydlig ansvarsfördelning för AI.
Myndigheternas fokus på balans
Detta måste anpassas till det enskilda företaget, men måste ta hänsyn till myndigheternas fokus på balansen mellan grundläggande rättigheter, effektivitetsvinster och regulatoriska krav. De företag som väljer rätt steg tidigt kan få en fördel genom att ge företaget en god förståelse för teknikens användning och begränsningar, samtidigt som de hanterar risken för stora böter i de nya lagstadgat EU-regelverken.
Detta kan ske i form av en utökning av befintliga ansvarsområden i styrelsen, ett samarbete i företagsledningen, eller – som vissa företag gjorde kring GDPR – som ett tillägg till företagsledningen med en separat roll som ansvarar för AI.
Även om artificiell intelligens bär med sig löften om automatisering, är det osannolikt att dessa regulatoriska risker kommer att åtgärdas automatiskt inom en snar framtid. Tills vidare måste denna stol fyllas av någon annan än en digital kollega.
Kontakta oss för mer information:
